Min julaftonsmorgon blev inte vad jag tänkt mig.

Var ut och skulle hämta in några granriskvistar från skogsbrynet intill huset.

Och där, ca 10 m från vårat hus hittar jag Trixie!

Stelfrusen och hon har säkert legat där enda sen helgen runt den 6 dec. då hon försvann.

Fy fasen vad lessen jag vart.

Min älskade Trixietrasa!

Något djur hade tagit henne och bitit ihjäl hon.

Förmodligen mårdhund...

Vi ordnade en fin plats att begrava henne och nu vilar hon i frid.

Måste trösta mig med att jag nu vet att hon inte lider någonstans iallafall.

Ovissheten är fruktansvärd!

Men nu har hon det bra. Lindade in henne i hennes favorit fleecefilt.

Saknar dig enormt, Trixie!

Mattes guldhjärtat!